Naturhänsyn i ädellövskogen

Det här avsnittet handlar framför allt om ädellövskogen, men naturhänsyn är lika viktigt i skötseln av de ordinarie lövträden. Inte minst för att de är desto vanligare.
Svavelticka utanför Kalmar
Bild: Mats Hannerz

I detta avsnitt ger vi praktiska råd om naturhänsyn vid skötseln av ädellövskog. Vi beskriver också viktiga livsmiljöer i ädellövskogarna, vilka arter som lever där och hur de påverkas av skogsbruket.

Vill du ha snabbråd - gå till checklistan.

Ädellövskogen är viktig för mångfalden

Ädellövskogen finns kvar på cirka 1 procent av Sveriges skogsareal men ändå är drygt hälften av alla rödlistade skogslevande arter knutna till ädla lövträd. En del arter lever direkt på träden. Andra är beroende av beskuggning och förnafall från lövträden. Det är särskilt de riktigt gamla ädellövträden (äldre än 150 år) som är viktiga för de trädlevande arterna.

Ett gammalt träd har en mängd olika livsmiljöer för lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar.

Spara, vårda, skapa

Som skogsägare kan du hjälpa ädellövskogens arter att leva vidare. Mycket handlar om att spara viktiga strukturer (gamla träd, död ved m.m.) och miljöer (fuktstråk, bryn m.m.). Men det räcker inte med att spara. En del miljöer behöver vårdas aktivt, t.ex. genom att röja fram bryn eller hugga bort skuggande träd kring grova stammar. Ibland handlar det också om att skapa miljöer, t.ex. högstubbar eller rishögar.

Att idka naturvård i ädellövskog handlar alltså inte om att lägga en död hand över skogsskötseln. Tvärtom, ett aktivt skogsbruk är en förutsättning för att vi ska ha råd att ha kvar våra ädellövskogar. Men ambitionerna att producera största möjliga mängd virke måste gå hand i hand med omsorgen om de djur och växter som lever i skogen.

Viktiga livsmiljöer - gamla träd

Läderbaggsek, foto Örjan Fritz

Foto: Örjan Fritz

De riktigt gamla träden är mycket viktiga för ädellövskogens hotade arter. Med tiden får träden en mängd olika livsmiljöer för lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar.

Gammal bark bra för lavar

För många lavar blir inte barken lämplig att växa på förrän trädet har börjat närma sig 200 års ålder. Titta närmare på en riktigt grov gammal fristående ek. Titta på den grova barken med sina åsar och dalar. Solexponeringen varierar starkt och skapar olika klimat inom centimeterlånga avstånd på barken. Detta tillsammans med barkens varierande ålder - ju längre ut från stammen desto äldre bark - skapar en mängd olika småbiotoper som hyser var sina speciella arter.

Många insekter beroende av mulm

I den grova ekstammen finns håligheter där olika vedsvampar trivs. Inuti trädhålen bildas s.k. mulm som består av sönderdelade murkna vedbitar och annat organiskt material. Mulm av olika slag hyser mer än hundra insektsarter som är helt beroende av denna miljö.

ihålig ek, foto Mats Hannerz

Foto: Mats Hannerz

Trädkronorna är viktiga

I kronan finns levande och döda grenar av olika grovlekar, stadier av nedbrytning och solexponering. I jätteträdens kronor bygger många av våra stora rovfåglar sina risbon.

"Evighetsträd"

I dagens skogslandskap är de få riktigt gamla träden som ännu finns kvar oerhört viktiga för den biologiska mångfalden. Vid avverkningar bör man lämna "evighetsträd". Det kan vara gamla träd som har ett värde idag eller träd som kan utveckla ett värde. Dungar av gamla träd i skogen, vårdträd och parker vid gårdarna och alléer längs vägarna är andra exempel på gamla träd som bör sparas.

Alla gamla träd och träd som lämnas för att bli riktigt gamla är viktiga oavsett om de står i skogsmarken, vid jordbruksmarken eller någon annanstans. Gamla trädindivider av t ex hästkastanj, poppel, olika fruktträd och våra övriga inhemska lövträd kan ibland vara lika viktiga för den biologiska mångfaldens fortlevnad i landskapet som de träd som i skogsvårdslagen definieras som "ädla lövträd".

Läderbaggsek, foto Örjan Fritz Ekskinn på ek, Särö, foto Örjan Fritz

Prionus coriarus, Hallands Väderö, foto Örjan Fritz Göstorps skog,

bokhögstubbar och mossblock, foto Örjan Fritz

Senast korrigerad: 2025-05-14
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (0 st)