Kontakt

Har du frågor eller synpunkter på innehållet i Skogskunskap?

Kontakta redaktören (ange gärna vilken sida det handlar om):

Du kan också lämna kommentarer på varje sida genom länken Skriv kommentar.

 

Övriga frågor om Skogskunskap, kontakta projektledaren:

 

Fler kontakter och information om Skogskunskap hittar du här.

Senast korrigerad: 2023-01-26
Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Kommentarer (5 st)

Rosalie Selhorst. Planerare · 2024-02-28
Hej! Jag var ute idag i ett ungt granbestånd, ca 30 år gammalt och ca 14 m högt. Det var flera träd i ett glesare område som hade en "krans" av kottar lång ner och tätt intill stammen. Alla kottar hängde i en rad med samma höjd runt stammen. Och på alla granar som hade kottarna så så hängde "kransen" på samma höjd. Vad är detta? Vad kan detta bero på? Mvh Rosalie
Svar från Skogskunskap · 2024-03-04

Hej Rosalie!
Det är mest troligt grankottar infekterade av svampen grankotterost. Normalt trillar grankottar ner från granen när fröna klängts ut kotten på våren. Grankotterost är en ”smart” svamp som får angripna kottar att växa fast och sprida sina sporer i flera år. En rostangripen kotte kan sitta i minst 8 år, troligen längre, och fortfarande sprida sporer.

Grankotterosten är en värdväxlande rostsvamp som har bland annat hägg som värdväxlande art.

Student på miljövetarprogrammet · 2023-03-22
Man vet att skogsavverkning, framförallt kalhyggesbruk, hotar den biologiska mångfalden på det sätt att det skapar en homogen livsmiljö där få arter kan leva med en begränsad variation av mångfald. Forskning visar att kalhyggen skadar ekosystemets funktioner och leder till en skog med få strukturella element, vilket påverkar artrikedomen i skogen och utgör en fara för bland annat svampsamhällen, lavar och insekter. Men ett bättre alternativ till kalhyggesbruket är kontinuerligt skogsbruk som efterliknar naturliga störningsregimer och främjar den biologiska mångfalden. Varför används inte ett mer kontinuerligt skogsbruk i dagens skogsförvaltning?
Svar från Skogskunskap · 2023-04-05

Hej! Varje skogsägare har ett eget mål med sin skog och det är Skogsvårdslagen som reglerar och ställer krav på skogsägaren, men skogsförvaltning bygger till stor del på frihet under ansvar. På senare tid har intresset ökat för skogsskötsel för flera mål och behovet av kunskap om effekterna av olika skötselregimer är stort. Skogforsk har många projekt som bidrar till kunskapsuppbyggnad, däribland ett fältförsök som visar på alternativa skogsskötselmetoder som efterliknar naturliga störningar. Läs mer på Effaråsen - målbilder för miljöhänsyn.

Anita · 2022-06-03
Hej När tar man frö från björken? är det de långa hängen som är frö som syns nu i juni på björken?
Svar från Skogskunskap · 2022-06-03

Hej Anita, Vänta till slutet av juli-början av augusti när fröna har mognat och innan de börjar släppa från hängena. / Hälsningar Skogskunskap

Mauritz Glaumann · 2021-01-03
Hur beräknas bonitet utifrån ståndortsindex?
Svar från Skogskunskap · 2021-01-04
Hej, Det finns ett verktyg där du kan räkna om ståndortsindex till bonitet enligt Skogshögskolans system: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet/. Ett annat verktyg visar boniteten i det äldre Jonsson-systemet: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/bonitet---jonssonbonitet/ Hälsningar Skogskunskap
2020-07-10
Tar man hänsyn till djurlivet när man röjer träd o sly på försommaren? Fåglar o andra djur har ju ägg o ungar då.Har hittat fågelungar som blivit skrämda ur sina bon där man farit fram med röningssågar o dy. Är det inte möjligt att spara röjning o avverkning till sensommar o höst?
Svar från Skogskunskap · 2020-07-13
Hej, Många skogsföretag undviker att röja under fåglarnas häckningssäsong. Granen, åtminstone lite grövre gran, röjs ofta på eftersommaren för att undvika att den sextandade barkborren lägger ägg i röjningsvirket. Röjning på vårvintern och sen höst har också fördelen att det är mindre risk för angrepp av rotröta i stubbskären (som kan drabba även röjningar om granarna är lite grövre). Tall med skorpbark bör dock röjas i maj-juni efter att märgborren har svärmat. Det kan krocka med fåglarnas häckning. Det är dock en mindre andel av ungskogsröjningarna det handlar om. / Skogskunskap

SENASTE KOMMENTARER
Oxel (Sorbus intermedia)
Rad 1 Rad 2
Hur hårt ska jag röja?

Hej Bullen,
På svaga boniteter blir virket ofta av lägre kvalitet och volym, vilket ger mindre ekonomisk avkastning. Att vänta till ett enda större ingrepp minskar kostnaderna för skötseln (maskiner, arbetskraft m.m.) utan att förlora alltför mycket på den potentiella vinsten för gallringsvirket. Vid flera gallringar ökar också risken för markskador och skador på kvarvarande träd, särskilt i svagare marker där träden redan kan vara mer känsliga. Detta kan leda till sänkt framtida avkastning.

Hur hårt ska jag röja?
Varför är det mest ekonomiskt med bara en enda gallring på svaga boniteter?
Bok (Fagus sylvatica)

Bra text.

Bok (Fagus sylvatica)

Undrar ju nu om klimatet blir varmare om vi ser mera bok längre norrut. Här kring Södertälje så ser jag små bokar som har självgrott. Det jag också ser är att de växer mest i sluttningar mot öster och inte i västvindsläge.

Fågelbär (Prunus avium)

Hej Ante!
Vårt tips är att du tar kontakt med Emma Holmström på SLU i denna fråga. Hon har följande mail: emma.holmstrom@slu.se.

Fågelbär (Prunus avium)

Hej Hur ska jag beskära fågelbär för virkesproduktion. De är nu mellan 2–3 m höga?

Kostnader för skogsvård

Hej Filip!
I södra Sverige är det nog så att de större markägarna har en hög ambition med planteringen på egen mark, d.v.s. de sätter fler plantor och kanske använder andra planttyper. Man ska komma ihåg att det inte är givet att en respondent utför en åtgärd både på egen och annans mark, utan i flera fall gör de bara det ena. I söder är det i större utsträckning olika företag som äger mark och som utför skogsvård på annans mark. I norra Sverige är kostnaden på annans mark något högre än på egen mark, vilket till stor del beror på att den privatägda marken har en högre bonitet än den mark som ägs av de större ägarna.

Kostnader för skogsvård
Hej, varför är kostnaden för plantering på egen mark dyrare än på annans mark? Mvh Filip
Tall (Pinus sylvestris)

Såååååååå bra hemsida. Vet allting om tall nu.

Kakor

Hej Hillevi,
Anledningen är att vi använder inbäddade Youtube-filmer och dessa kan innehålla spårningscookies för marknadsföring. Det är alltså inget vi själva kan styra över, utan vi behöver ha det på det här sättet för att följa GDPR (tredjepartcookies). Hoppas på din förståelse.

Kakor
Märkligt att man måste tillåta kakor för att få se en film när det avråds från det från IT?
Var passar trädet

Hej Ida,
Vad bra att du såg det. Det är nu fixat:).

Var passar trädet
Hej, superbra sida! Ett litet korrfel i första meningen i brödtexten. "Eken är har stora krav på god..."
Var passar trädet

Hej Ida,
Tack för bra synpunkt. Den tar vi med oss till framtida utveckling av verktyget.

Var passar trädet
Hej! Jättebra sida. Ett förslag är att använda en annan färg än rött för att markera var trädet vill vara, eftersom rött är en färg som associeras till fel/stopp, så hjärnan tänker direkt: Där vill trädet INTE vara. Förstår att det är ett lite svårt färgval, eftersom träden i sig är gröna, och färgen man skulle vilja använda är just grön. Kanske gul eller orange kan vara något.
Fröträdsställning med tall

Hej Mårten!
I regel behövs markberedning. Men den behöver generellt inte vara så kraftig. Här kan du läsa mer om det:
Markberedning under skärm och fröträd

Fröträdsställning med tall
Bra artikel! Men ni nämner inte markberedning, behövs inte det vid fröträdställning?
Rödek (Quercus rubra)
Som blivande trädgårdsmästare (i Finland) fick jag i tiden lära mig att rödeken måste ympas på vanlig eks rot för att klara sig här. Nå det stämde ju inte alls och jag har framgångsrikt drivit upp rödek från ollon i södra Finland (motsvarande odlingszon 4-5 i Sverige) utan problem och de klarar sig bra på egen rot. Och särskilt märkligt är det inte, bara att trycka ner ollonen lite lätt i jordytan på hösten och täck tunnt med lite gamla löv, flis eller barkkross. Grobarheten är rätt god med denna enkla metod, Men det finns en sak att notera med ollonen tycker jag mig ha märkt under mina försök: det får inte finnas gröna inslag i färgen på ollonet, då vill det inte gro. De ska ha en jämn brun färg för att kunna gro. Vad detta beror på har jag inte lyckats klura ut, men det handlar väl om nån form av "frömognad".
Röjning i lövbestånd

Hej Carl!
Tack för din feedback. Vad bra att du såg det. Det är nu fixat. Kul att du tycker att informationen i övrigt är bra.